En skillnad från Malmö och Valencia (svenskar och spanjorer) är hur vi beter oss när vi passerar någon på en annars tom gata med lång synsträcka.
Här i Sverige ser man att någon kommer och noterar vad det är för slags människa innan personen kommit så pass nära så detta märks. När det skiljer några meter mellan personerna så tittar man antingen i backen, himlen, mobilen eller åt sidan tills passerandet är färdigt. Skulle man verkligen vilja titta in personen igen ”var han snygg?”, ”vilka coola skor!”, ”glor inte hon lite väl mycket på mig?”så tittar man snabbt. Väldigt snabbt.
I Spanien börjar man med att titta på den andra, sedan.. fortsätter man med det till passerandet är färdigt. Vad ska man annars titta på? Om man gillar det man ser så ler man även lite eller visar att man gillar genom att titta extra mycket och verkligen spänna blicken.
Det som är intressant är att det här är inlärd social kultur som vi bär med oss, men att jag även anpassade mig när jag bodde i Valencia. Jag ändrade mitt eget beteende och jag accepterade andras beteende på ett annat sätt eftersom kulturen är så där. Jag ska försöka att titta mer på andra människor utan att känna mig dum. Vi är bra på att gå runt i vår egen glasbubbla och hålla oss på behörigt avstånd från andra, så det är bara bra att sticka hål på den ibland.
